Äcklig.
Jag är äcklig, ful, patetisk och bara 'to much'. Ingen vill vara med mig, ha mig, eller förstå mig.
När man tror att man har allt, och är lyckligast i världen tappar man det.
Man förlorar spelet och står tomhänt kvar med ett krossat tungt hjärta, och smärtan,
den går inte ens att beskriva i ord. Man är som död, jag är som död.
Man förlorar spelet och står tomhänt kvar med ett krossat tungt hjärta, och smärtan,
den går inte ens att beskriva i ord. Man är som död, jag är som död.
Jag vill bara skrika allt jag har, men kan inte. Kan knappt andas, knappt viska.
Vill gömma mig i panik, gömma mig från verkligheten, aldrig komma tillbaka.
Kanske komma tillbaka den dagen dom förstår. Den dagen han förstår. Hur han
Kanske komma tillbaka den dagen dom förstår. Den dagen han förstår. Hur han
förstörde min värld, min personlighet, min lycka. Hur han förstörde mig.
Kommentarer
Trackback
