fetochpatetisk

Någon mer än jag som vart med om människor som ger-sympati-komplimanger? Alltså, det är fan det värsta jag vet ska jag tala om.
För er som inte hänger med, jag hatar när man ger fake-komplimanger / ljuger den andra rätt upp i ansiktet!!

Exempel

Din kompis påstår att hon har gått upp i vikt, och du ser med egna ögon att hon faktiskt har gått upp i vikt, men istället för att hålla med henne så säger du "nej men sluta, det har du ju inte alls!! Du är jättesnygg, skulle lätt byta kropp med dig!!" Men innerst inne känner du egentligen "eh, aah.. du kanske borde tänka dig för vad du äter nu!"

 

Hur många tycker att detta är rättvist mot din kompis/mamma/syster eller vad det nu är? Ge henne verklighetsbilden från början, så att hon hinner tänka om och göra något åt det innan hon känner sig allt för bekväm i sig med tanke på att ingen håller med henne om viktuppgången, och under tiden då hinner äta upp sig ÄNNU mer!!!?? Jag hatar den falskheten.

 

Skulle min mamma/syster/kompis yttra sig om det och dom faktiskt har gått upp i vikt skulle jag vara ärlig, fast på ett schysst sätt. Tro mig, det finns schyssta sätt att vara ärlig! Så ärligt talat till er ljugpottor där ute som ger sympati-komplimanger, LÄGG NER, eller vill ni att er vän/mamma/syster ska vara större än er? Hur tänker ni?